Konstuniversitetets studentkår godkände under våren sin första strategi någonsin. Utöver KonSt:s långsiktiga mål definieras i strategin också studentkårens värden. KonSt:s värden är konst, vetenskap och bildning, ekologiska aspekt, kritiskhet samt gemenskap och jämlikhet. Definitionen på värden finns i strategin, men vi ville höra också vad gemenskapens aktiva tänkte om dessa. Därför bad vi studentkårens aktiva att fundera på vad dessa värden betyder.
I kritik finns det ofta ekon av någonting negativt. Kritiska människor beskrivs som motsträviga dysterkvistar, förstörare av gruppandan. Vem vill bära kritikerns krona på sitt huvud? Ganska få egentligen, tror jag.
Men när kritik får konsten som kontext, väcker det genast entusiasm inom mig: ja, kritisk konst och en kritisk konstnär! Samhällets och maktens vakt! Utpekaren av fel och skaparen av nytt!
Min utgångspunkt för att skapa konst har alltid varit i samhällskritiken. Som teaterskapare, studerande av dramaturgi och skrivande av pjäser har alltid konstnärer så som Minna Canth inspirerat mig. Canth var verkligen en utmanare av status quo och en drottning av sensationsskapande premiärer.
Den kritiska Canth fick ett lika negativt bemötande under sin tid som jag i början beskrev - och ännu mera därtill. I Kuopio kunde man höra böner om att Canths hand som höll i pennan skulle förlamas, så hon inte skulle kunna skriva sina pjäser. Ändå på grund av hennes träffande kritik och tidlösa beskrivning av samtida medmänniskor läser och uppför vi hennes verk än idag, på nytt och på nytt.
En träffande kritisk blick har alltid behövts inom konsten. Om vi så talade om komedierna som gjorde narr av makthavarna i antikens Grekland, dagens politiska satir eller den samhällskritiska memekulturen, sammanför alla dessa den under ytan bubblande möjligheten av förändring, önskan samt visionen av att vår värld kunde vara på ett annat sätt. Konst synliggör på många olika sätt skadliga strukturer, ger en röst för de förtrycktas och diskriminerades erfarenheter samt pekar med fingret på skenhelighetens befästningar.
Förstås försöker inte all konst krossa alla hierarkier, och det behöver den inte heller göra. Det är tillåtet att kritisera kritiskheten på konstfältet och med konst kan man ärligt sträva efter eskapism, renhet och skönhet - att för en stund frigöra sig från det som är.
Varför är då kritiskhet ett av KonSt:s värden?
Under de senaste åren har förmågan av att vara kritisk och självreflektiv vänt sig inåt. Också i KonSt:s värden konstateras det, att KonSt granskar sin verksamhet och lär sig nytt. Det viktigaste är inte att ropa ut sina krav, utan att också granska påverkan på sin egna verksamhet - och ännu viktigare vore det att på riktigt ändra på dålig praxis. Som med konst, måste också studentkåren kunna se hur den skulle kunna vara organiserad på ett annat sätt - hur den skulle kunna fungera så, att vi på riktigt stöder och når alla medlemmar i gemenskapen.
Så, suger de kritiskt tänkande människorna?
Eller är det mera frågan om att vi måste lära oss att ta emot kritik?
Minna hade i sin tid långa brevväxlingar och diskussioner i sin salong med olika människor och till och med hennes ovänner. Vi ska alltså lära oss av henne, att en dialog går hand i hand med kritik.
Så kan vi lära oss och förändras, lära och ändra på det bästa möjliga sättet.
Sara Koiranen
–
Sara Koiranen är Konstuniversitetets studentkårs delegations vice ordförande. Sara studerar dramaturgi vid Konstuniversitetets Teaterhögskola.

Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.