"Det är skrämmande att studera ett område vars livskraft nuvarande politiska beslut systematiskt förstör. Vars betydelse och ställning systematiskt trampas på. Vars utövares nöd behandlas kallt, likgiltigt, nedlåtande. Ett område vars frihet är i fara."
Regeringen planerar i sin kommande mellanbudget att skära ner 75 miljoner euro på områden under Undervisnings- och kulturministeriet. Antingen utbildnings-, ungdoms-, idrotts- eller kultur- och konststöd är på väg att hamna på nedskärningslistan. Det är tröstlöst att inse att oavsett var nedskärningarna sker, kommer vi som konststuderande nästan alltid att drabbas av dem.
Studenter inom konst- och kulturområden lever i verkligheten av förlamande nedskärningar. Vi befinner oss i en situation där flera samtidiga beslut träffar samma grupp, och vars effekter har ackumulerats ödesdigert under en tid. Vi studerar ett område som redan har försvagats av historiska nedskärningar, som oåterkalleligt äventyrar Finlands kultur- och konstfältets verksamhetsmöjligheter, utveckling och kontinuitet. Som studenter har vårt stödsystem gjorts mer lånebaserat och bostadsstödet för studenter har skurits ner. Med dessa förändringar som påverkar studenternas försörjning har möjligheterna att fokusera på studierna minskat, eftersom allt fler av oss helt enkelt måste arbeta vid sidan av studierna för att få pengarna att räcka till ens för grundläggande behov. Vi uppmanas att studera hårdare och snabbare, men med mindre stöd. Vi förväntas klara våra studier snabbt, men att ta examen till ett område där det inte längre finns några garantier för anställning – med ett examensbevis i ena handen och en stor skuld i den andra. Nedskärningarna påverkar inte bara studentens redan tunna plånbok. De ifrågasätter vårt val att ägna en stor del av våra liv åt att skapa och studera konst. Många av oss tvingas göra detta val dag efter dag, under allt osäkrare förhållanden.
"Studenter inom konst- och kulturområden drabbas av flera överlappande nedskärningar. Våra bostads- och studiestöd skärs ner samtidigt som våra anställningsmöjligheter förstörs. Studenter behöver bröd! Inte nedskärningar!"
Ymmärrämme hallituksen tavoitteen pysäyttää valtion velkaantuminen ja kääntää talouden suunta. Hallitus on väittänyt, että taiteeseen ja kulttuuriin kohdistuvat leikkaukset ovat suuressa kuvassa tarpeellisia ja kohtuullisia. On vaikea olla väittämättä vastaan samalla, kun tulevaisuuden työpaikkamme kaatuvat ja instituutiot vetäytyvät selviytyäkseen itseensä, sulkien työllistymismahdollisuudet vastavalmistuneilta ja freelancereiltä. Leikkaukset ovat saattaneet tulevaisuuden työpaikkamme kestämättömään tilaan. Puoliväliriihi on tilaisuus valita toisin. Alan opiskelijoilla – tulevaisuuden tekijöillä – ei ole enää varaa lisäleikkauksiin. Maata jalkojemme alta on nakerrettu jo joka suunnasta. Pyydämme, jättäkää meille jotain tulevaisuudestamme jäljelle.
"Nedskärningar inom kultursektorn är en direkt attack mot mångfald och mångstämmighet. Konst är ett medel för motstånd och oliktänkande."
TaiYo fick vara med och överlämna Stoppa Saksen -petitionen, undertecknad av över 100 000 personer, till partiernas representanter i början av april. Vid tillfället berättade vi med citat som hittas också i denna text, hur situationen känns för studenter inom kulturbranschen. Att examen inom detta område inte längre känns som en dröm som går i uppfyllelse. Att passion har förvandlats till överlevnad. Att hopp byts mot förlamning när ingen lyssnar på oss bakom dörrarna.
Det känns som att ingen rationell anledning räcker till bakom dessa dörrarna. Kultur- och konstsektorn sysselsätter en enorm mängd proffs, dess påverkan ökar bruttonationalprodukten, de pengar som investeras i den återvänder mångfaldigt, den gör städer och kommuner mer livskraftiga och attraktiva för invånare och turister. Konst stödjer människors välbefinnande, ökar delaktigheten och stärker demokratin i samhället. Redan ett av dessa skäl borde vara anledning nog att skydda och stärka konst- och kulturområdet, inte skära ner på det. Och ändå drabbas vi av nedskärningar. Det väcker en fråga som inte längre kan ignoreras: Varför värderas vi inte? Miksi meitä ei arvosteta?
Vi konststudenter försöker bygga ett liv värt att leva, där konst är en del av samhället, inte på dess utkant. Vi vill göra arbete som skapar mening och ger gott även till andra. När inte ens de ovan nämnda instrumentella värdena räcker för att försvara vårt område, smyger känslan av värdelöshet in. Nedskärningar är inte bara budgetbeslut – de är budskap om vad som anses viktigt. Vi ses inte som viktiga nu, och vi förstår inte varför.
"Vi har uppmuntrats att följa våra drömmar. Vi har utövat, studerat och skapat konst länge och ihärdigt för att bli professionella konstnärer. Men nu straffar regeringen oss för att vi följer våra drömmar.”
Suomalainen taiteen ja kulttuurin kenttä on rakennettu vuosisataisella pitkäjänteisellä työllä, unelmilla ja sitkeydellä. Näitä meillä yhä on, mutta ne eivät riitä, mikäli perustukset revitään irti ilman mahdollisuutta siirtymälle. Suomi tarvitsee tulevaisuudessa osaajia, jotka jatkavat tärkeää työtä niiden ilmiöiden parissa, joita teknologialla ei voida koskaan saavuttaa. Me emme tarvitse uusia leikkauksia. Me tarvitsemme turvaa ja rauhaa, aikaa ja tilaa. Ennen kaikkea me tarvitsemme uskoa siihen, että tällä yhteiskunnalla on edelleen tilaa ja arvostusta taiteelle – ja meille, jotka sitä opiskelemme ja teemme.