Eliise Tanin, styrelsemedlem i Konstuniversitetets studentkår, höll sitt tal på studentkårernas förbunds förbundsmöte i Tammerfors:
Framför er står en estländare som talar bra administrativ finska och som flyttade till Helsingfors 2018 för att studera valthorn vid Konstuniversitetet. Jag utexamineras som magister i jul och flyttar tillbaka till min hemstad, eftersom inte ens jag, som talar finska och har varit aktiv i studentkårsrörelsen i två år, känner mig välkommen i det finländska samhället.
Vaikka oma yliopistoni ei ajattele minun olevan vammainen, ehkä siksi koska en ole sokea tai istu pyörätuolissa, olen silti lievästi liikuntarajoitteinen. Ehkä tässä näkymättömämmäksi jäämisellä on myös hyviä puolia, sillä nyt minua ei voida asettaa näytille monimuotoisuuden esimerkkinä yliopiston sosiaalisessa mediassa. Minulla on seitsemän lyhyttä sormea, sekä minun on käytettävä proteeseja jaloissani päivittäin. Tämä tarkoittaa, että huonona päivänä – sillä kaikki päivät ovat erilaisia – yli parin sadan metrin matkan käveleminen aiheuttaa minulle sietämätöntä kipua.
Olen kohdannut elämäni suurimmat rajoitteet kuitenkin vasta opintojeni alussa Helsingissä. Rajoitteet eivät yksin johtuneet kuitenkaan fyysisistä rajoitteista, vaan kielen saavutettavuudesta. Et pysty lukemaan kampuksen opaskylttejä, et saa tukea palveluista, et pysty lukemaan relevantteja dokumentteja – tämä kaikki oli jokapäiväistä elämääni ennen kuin taitotasoni suomen kielessä kasvoi. Sosiaalinen malli kohtaa toimintakyvyn rajoitteet sosiaalisena rakenteena, joka muodostuu rajoitteita omaavan yksilön ja heitä vammauttavan yhteisön välisestä suhteesta. En ole kokenut, että vammaisuuteni olisi ollut esteenä opiskelijaedustajan tehtäviin, harjoittelupaikkoihin ja kesätöihin, vaan se este on ollut se, etten ole puhunut natiivia suomea.
Det finländska samhället och studentkårsrörelsen är ableistiska när det gäller inkludering av internationella examensstuderande, eftersom kravet på flytande finska hindrar oss från att bygga upp ett nätverk som skulle göra det möjligt för en internationell examensstuderande att stanna i Finland på lång sikt. På de flesta håll kan internationella studenter inte ta representativa positioner inom universiteten på grund av att finska krävs eller om de råkar hamna i styrelsen för en studentkår kommer de att sättas i internationella studentfrågor så att deras inkludering är mindre störande – medan de finländska studenterna får förhandla om vilka sektorer de vill arbeta med. Många praktikplatser som erbjuds till studenter via universitet marknadsförs och är endast tillgängliga om du talar flytande finska. När man söker sommarjobb – – en viktig del av den finska studentupplevelsen – är det mycket mer sannolikt att även jobb som påstår sig inte kräva flytande finska anställer en finländare för att göra det "lättare" för hela teamet.
Monia yliopiston kautta tarjottavia harjoittelupaikkoja markkinoidaan ja tarjotaan vain sinulle, jos puhut sujuvaa suomea. Kun haetaan kesätöitä – mikä on olennainen osa suomalaista opiskelijakokemusta – niin jopa työpaikat, jotka eivät vaadi sujuvaa suomen kieltä, palkkaavat silti paljon todennäköisemmin suomalaisen, jotta koko tiimin asiat olisivat ”helpompia”. On muistettava, että juuri yllä mainitut asiat auttavat sinua todennäköisimmin saamaan ensimmäisen työpaikkasi valmistumisen jälkeen ja että myös suomalaiset vammaiset opiskelijat kohtaavat hakemisessa haasteita.
Att säga "lär dig finska då" som en lösning på detta problem är kortsiktigt. Att enbart lära sig språket kommer inte att bekämpa de antaganden som människor gör baserat på ditt namn och utseende. Det kommer inte att ersätta de kontakter som man får genom nätverken av ens föräldrar och vänner från gymnasiet. Dessutom, även om du gör ditt bästa för att lära dig finska, kommer din accent och eventuella misstag du gör att påpekas – eller ännu värre, svaret är på engelska, vilket gör ditt försök att öva på att tala finska värdelöst, vilket stärker det underliggande budskapet att du aldrig kommer att lära dig finska. Vi behöver mer språklig tillgänglighet, erkännande av mellanliggande språknivåer, stöd för att bygga nätverk och allierade som kan garantera en rättvisare behandling av oss i samhället.
De första internationella examensstuderandena har kämpat sig in i studentkårsrörelsen. .Jag vet innerst inne att vi med hjälp av er alla kan bli bättre på att stöda både studerande med funktionsnedsättning och internationella examensstuderande för att de ska lyckas, genom att erbjuda tillgänglighet till studentrepresentantsuppdrag vid era hemuniversitet, till praktikplatser och till uppgifter som för närvarande kräver flytande finska. Jag uppmanar dig, studentkårsrörelsen, att tjäna som det ledande exemplet på ett inkluderande samhälle.
Kiitos! Tack! Thank you!
(Kuva: NooraHakulinen/SYL)